09 september 2008

Lund - Uppsala: 1 - 1

Efter snart tre veckor i Uppsala har jag hunnit få mig en viss uppfattning av staden. Som jag sa i början såg jag fram emot att få jämföra staden med Lund, både ur studentstadsperspektiv och ur ett potentiell-hemstads-perspektiv. Inte för att jag har funderat på att bosätta mig i Uppsala men under nästa år når jag punkten då det är dags att besluta var jag vill göra detta, då min trainee-tjänst är tänkt att gå över i en tjänst med en fastare geografisk punkt.

Således har Uppsala inandats, betraktats och granskats till fots mången gång under de senaste veckorna. Oavsett väderlek har jag givit mig ut på stadens gator och tagit mig dit fötterna velat vandra. På parkstigar och kullersten, via slottsbackar och stadsträdgårdar har jag färdats för att skapa mig en uppfattning. Då hösten råkar vara min favoritårstid har dessa vandringar under de senaste dagarna skett med ett leende på läpparna; vyerna av begynnande rödspräckliga träd och gula löv som pryder mina vandringars vägar fyller min själ med enorm glädje.

Så, vilka är mina upptäckter hittills i jämförelsen Lund - Uppsala? Jag har konstaterat att Uppsala saknar Lunds totala mysighet i småstadskänslan. Jag upplevde att den från början kändes lite anonym. Då låg den i lä jämfört med Lund. Men de uppsaliensiska (ja, det är ett vedertaget adjektiv) byggnaderna och många små och större parkerna är de som sedan fick mig att döma en kvitterande poäng till den nordligare staden. En av byggnaderna som imponerar på mig är universitetets huvudbibliotek Carolina Rediviva (bara namnet i sig är ju mäktigt!) och den långa gata som leder upp till den. Förevigad med min halvbra kamera i dassigt gråregn ser den kanske inte så häpnadsväckande ut men då jag möter den i verkliga livet gåendes upp för nyss nämnda backe är vyn och wow-faktorn en annan. Dock är Domkyrkan den obestridligt vackraste byggnaden i staden där den tornar upp sig i vad som verkar vara varenda synvinkel, som här:

Efter en lång promenad i staden är det skönt att komma "hem" till hotellet och vila en stund i lobbyns massagefåtölj :) Det är en likadan som den jag skrev ett inlägg om med skräckblandad förtjusning i våras.

Lund - Uppsala: 1 -1. The match must go on.

05 september 2008

Att Upptäcka och Uppleva Uppsala

Sedan sist har jag hunnit uppleva lite mer av Uppsala, ligga klubbad i magsjuka i två dagar (som jag anade vid sista inlägget), jobba en vecka på frukostavdelningen, arbeta fram min första projektuppgift som trainee samt att besöka huvudstaden för en dag.

Det sistnämnda gjordes under förra lördagen. Det var förhållandevis lätt, snabbt och billigt att ta tåget till Stockholm och väl där kunde jag njuta av en dags promenerande, butiksinspekterande och storstadsdrömmande. Det var en fin paus från den lite ensamma vardagen i Uppsala.

I Uppsala har jag promenerat mycket. Jag har gjort det till en vana att varje gång jag går till den lokala Ica-butiken inleda med en rejäl omväg för att dels få motion och dels upptäcka nya delar av staden. Detta har hittills resulterat i att jag upptäckt bland annat slottet (intill vilket det plötsligt uppenbarade sig ett tornerspel i verklig skala - se bilden! den är tagen genom försöket till områdesavgränsning...), domkyrkan, universitetsbyggnaden, botaniska trädgården, studentområden och många fina små parker. Jag får ibland känslan av att vara i utlandet mer än i en stad i mellansverige. Uppsala känns lite svår att få grepp om. För att inte tala om dialekten…! Den är inte alls som jag förväntade mig; jag upplever den som något slags blandning av stockholmska, dalmål och gnällbältesmål. Då jag efter dessa iakttagelser tittade på en sverigekarta förstod jag varför :)

Mitt jobb är än så länge ungefär som jag hade tänkt mig; fyllt av slit, insikter, lärdomar från nuvarande arbetsuppgifter, förväntan på kommande dito och dessutom är tillvaron som trainee tillfredsställande på så sätt att den ger mig en känsla av att vara på väg i rätt riktning. Jag är så ofantligt lycklig över att jag efter examen hade ett jobb jag såg fram emot och nu njuter av att utföra. Dessutom känns det härligt att få sätta i praktik alla de teoretiska kunskaper och tankar jag skaffat mig under fem års studier. Jag iakttar, observerar och funderar mycket kring de arbetsuppgifter och -områden jag tar del av och det känns givande.

Det jag saknar i tillvaron just nu är en fast punkt, en bostad att kalla min egen och möjligheten att leva ett vardagsliv. Uppehället på hotellet är förvisso fint, men ensamheten är påträngande och omöjligheten att bygga bo och planera framtid känns lite trist. Men vetskapen om att det är en tillfällig situation och att jobbet gläder mig ger mig motivation.

Just nu är jag glad över...

  • svenska äpplen att ta hem från min lokala ica-handlare för att njutas i klyftor med kanel,
  • den biljett jag bokat för att hälsa på S i Bryssel (tre veckor kvar!),
  • låten "Gammal sång" av Veronica Maggio,
  • min mentor A-S som jag är övertygad om kommer inspirera mig till mycket, som lyssnar på mig och mina tankar och som verkar förstå mig, samt
  • Skype som med sin fina och gratis tjänst låter mig dejta älsklingen varje kväll.