2007 är nu ett minne blott / 2007 is now a number on Memory Lane

Så har 2007 blivit det forna året och 2008 det som hädanefter gäller. Nu kan de klassiska skämten om vad som i år gavs och mottogs i julklapp frodas och nyårslöften kan börja gälla och sedan obönhörligen brytas.

Vad gäller nyårsafton som högtid så är den inte min favorit av sådana. Jag kan anse att det är en trevlig högtid då den firas i en trevlig miljö med nära och kära, och visst kan jag tycka om att få klä mig i vackra kläder och dekorera mig och min omgivning med allt glitter i Götaland. Dock tar jag direkt avstånd från den hets och hausse som ofta uppstår redan i tidig november kring hur det nya året skall välkomnas och med vem det skall firas. Jag brukar försöka vara med någon eller några jag tycker mycket om och då spelar det inte så stor roll vad som görs eller var vi är. En god middag är ju förstås aldrig att förakta och det är nog den mest uppskattade sysselsättningen för min del. Själva tolvslaget är nog egentligen det jag har störst invändningar mot då det oftast lindas in i en timmes stress, försvunna skor och halsdukar, fyverkerinoja, diskussioner (och i vissa fall till och med gräl) beträffande det aktuella korrekta klockslaget samt frusna champagneskålande händer. Men visst, någonstans i denna hets finns ju också en charm. Det är så nyår ser ut här i Sverige. Och något slags Disneyland-liknande kulissarrangerat nyårsfirande skulle jag minsann heller inte vilja uppleva. Så jag tackar för mig vad gäller gnäll över den nyss gånga högtiden och blickar framåt. Ett nytt år har inletts. Jag ser med spänning fram emot fortsättningen. Allt är i sin ordning. God fortsättning kära läsare!

---

And so 2007 is the past year and 2008 is the current. The classic jokes about what was given and received at this year’s Christmas celebrations can begin once again (is this a universal joke? C/J9?) and new years resolutions can be formed and inevitably be broken.

As for the holiday that is New Years Eve, it is not my favourite. While I do think it is a quite nice holiday when celebrated with people whose company I enjoy and while I do enjoy the occasional dress-up game in all-the-tinsel-you-can-wear style, I can’t stand the inevitable pressure of who’s doing what for new years and where and why and with whom. When spent with a bunch of people I like it doesn’t matter what I do or where I am, so that’s what I usually try to do. A nice dinner is obviously never to be underestimated and it is probably the most appreciated event for a new years eve for me. The actual strike of midnight is the part of the new years celebration that bothers me the most. The whole thing with an hour of stress, lost shoes and mittens, fireworks paranoia, discussions (which often turn into full on rows) about what the correct time is and freezing champagne cheers. But then again, somewhere in this stress and mess there is a certain charm. This is what new years is like in Sweden. I have to just accept it. And anyway, I wouldn’t want to have some kind of staged Disneyland arrangement for new years. So, I let go of the nagging about the recently passed holiday and I look to the future. A new year has just begun. With excitement I look forward to the continuation. All is in order. Happy continuation, dear reader(s)!