Igår gav jag mig i kast med uppgiften att finna knappar till min tämligen nya blus vars knappar vid första användningen började trilla av en efter en i rask takt. Målet var att finna små, svarta knappar i enkelt utförande. 'Hur svårt kan det vara?', tänkte jag glatt då jag efter jobbet gav mig iväg mot den gata där jag ville minnas att det ligger en tygaffär. Mycket riktigt fanns där en tygaffär. Men små, svarta knappar i enkelt utförande? Nej se det hade de inte. Däremot kunde de (och ville hemskt gärna) erbjuda diverse olikformade knappar i grälla färger, mässing och guld. Tack, men nej tack.
Små, svarta knappar i enkelt utförande. Det måste väl ändå ses som knapp 1A? Knapparnas knapp, liksom. Min gode förebild (?) Jerry Seinfeld gjorde en reflektion över detta (så klart) en gång - mycket underhållande. Hittar inte klippet på nätet men återkommer om så görs.
Hur som helst, efter den första misslyckade episoden på knappjakten fortsatte jag till vad jag förväntade mig skulle bli ett säkert kort. Ateljé Helene, runt hörnet från min käre Fs borstad, var välbesökt under min spextid då det skulle inhandlas peruker, udda tyger, hela kostymer eller… just det, knappar. Jag mindes dock inte utbudet… Detta är vad jag möttes av:
Knappar i sektionen "grå knappar".
Nu börjar det likna nåt! "Svarta knappar".
Och om man vill: "80-talsknappen" eller varför inte "60-talsknappen"?!
Så, efter vad som kändes som en halv eftermiddag i knappbutiken, fann jag min knapp. En anspråkslös sak i liten, rund modell. I svart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar